Ibland klagar man ju över trivialiteter om kring sig. Det går ju inte alltid som man planerat eller vill, men man är nog ändå rätt förskonad om man jämför hur det är ute i stora världen.

Arabländerna håller ju på att bli en krigszon, folk försöker få mänskliga rättigheter och demokrati, men dessa diktaturer som styr ger sig ju inte. Omvärlden sitter och tänker bara på om man kommer att få nån olja om det blir andra ledare. Törs tydligen inte göra något!

I Japan är det ju fruktansvärt!

Under fjolåret var det hur många katastrofer som helst runt om i världen. Översvämningar, jordbävning, brand och krig.

För att inte tala om all svält! Man blir matt av att bara ta in allt.

Så att sitta här och klaga känns inte riktigt på sin plats. Man borde vara tacksam för att man bor på en del av klotet som är ganska behagligt om än något kallt och blåsigt.

Men man har ju kläder på kroppen och mat på bordet och en skön säng att ligga i och hämta kraft.

I dag är sista dagen som Tora äter sin medicin. På måndag skall hon få gå lös igen. Skall ta kontakt med Eira och tala med vetrinären.