Agilitykursens andra dag, och Tora börjar förstå vad det handlar om. Men hon tar fortfarande egna initiativ och gör inte som man säger.   

Nu är det target och tunnlar som vi skall träna till nästa vecka. Planerar att träna varannan dag på morronen, det är inte så varmt då som på erermiddagen.

Annars så har jag börjat sätta om krukväxterna som jag har inne.

Dagen har varit full av aktiviteter. Efter morronpromenaden, tog jag Tora med till agilityplanen. Där tränade vi på tunnel hopp och A:et. Även en liten tur på balanshindret. Tora var så duktig.

När vi kom hem var jag ner till solan med tagetes som blivit över här. Hon fick också en Brunnäva som planterat sig helt fel i min rabatt.

Ingvar åkte in till tandläkaren mitt i dan. Sedan har vi målat på huset. Jag har också satt upp förtältet till husvagnen. Man måste träna för att minnas var alla pinna skall vara.

Sen middag till tordön, ett av de värsta åskväder som varit de senaste åren. Det störtregnade och åskade i två timmar. Så nu har vi testa att förtältet håller tätt och det gjorde det. 15 mm regn komdet.

Hundarna var förvånadsvärt oberörda av allt buller, trots att vi satt ute på verandan där det smattrar rätt kraftigt när det regnar som det gjorde i kväll. Blixtarna och åskmullret hörs ju mycket mera också.

Tiden går fort när man har roligt heter det ju och nog är det så.

Mina två döttrar kom hit på midsommarafton, med sig hade Maria yngste sonen Alexander och Maggan hade sina två söner William och Rasmus. Maria stannade över natten och for hem på lördagmorron. Hon och Alex åker till Helsingfors i dag på morron. Maggan jobbade på lördag så hennes två grabbar sov över här.

Maggan kom på lördageftermiddag efter jobbet och vi åt middag tillsammans sedan for också dom hem.

Så nu är det tillbaka till "vardag" igen. Ingvar har börjat måla igen och jag skall klippa gräset bara klockan blir så grannarna har vaknat.

Familjen samlad runt matbordet midsommarafton.

Rasmus och William på lördagmorron med frukostmackan framför TV innan alla andra vaknat.

Här har mina flickor med barn varit hemma så mor har inte hunnit tillönska alla en skön midsommar. Men nu är det gjort ,bättre sent än aldrig.

På en av mina hundpromenader gick jag och gnolade på Evert Taubes sång om Rönnnerdal, "gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol". Gullviva fanns det gott om där jag gick så även skogsvioler. Mandelblom har nog aldrig funnits så här långt norrut, men kattfot fanns det gott om på tomten i mitt föräldrahem. Men var finns dom här, kan inte komma ihåg att jag sett en enda kattfot sen jag flyttade till Jämtland. Är det jag som är blind eller finns det inte kattfötter här. Det är små söta blommor som man plockade som barn, det var kraftiga skälkar så dom höll för omilda barnahänder. Det är nog jordmånen som gör att det inte finns kattfötter på min tomt i alla fall. Här är det lera och inte samdjord.

   Bilden från Wikipedia, även nedanstående text.

Kattfot (Antennaria dioica) är en art inom familjen korgblommiga växter som är en ganska allmän växt genom hela det nordeuropeiska florområdet, österut förekommer den till Japan och Aleuterna. Dock har den minskat i modern tid. Även i fjälltrakter är den ganska allmän. Arten tillhör företrädesvis torr och grusartad jordmån, till exempel vägkanter och öppna skogsbackar. Kattfot odlas också som trädgårdsväxt.

Arten är en flerårig, krypande och revbildande ört, 3-10 cm hög. Utlöparna blir 2-5 cm. De basala bladen är 1-nerviga, skedlika eller rombiska 3–18 × 3–6 mm med grå ull på undersidorna, ovansidorna är kala och gröna. Stjälkbladen är linjära, 7–13 mm långa. Blomkorgarna sitter 3-7 tillsammans. Såsom namnet "dioeca" eller "dioica" säger, är kattfoten en tvåbyggare och har han- och honblommor på skilda plantor. De hanliga korgarna känns igen på brett avrundade, oftast vita holkfjäll, och deras mittblommor har ett blomfoder (pensel) av långa hår med tjock, plymlik spets; dessa blommor tycks vara tvåkönade, men pistillen är steril: dess fruktämne brukar sakna fröämne, och märket har endast till uppgift att utsopa ståndarnas pollen (liksom hos Petasites). De honliga korgarna har smalare, vanligen skära till mörkt rosa holkfjäll samt blommor med trådsmal krona och hårdare pensel av vanlig beskaffenhet med vita eller skära hår. Blomkorgarna är torra och kan användas som eterneller, bl a till "evighetskransar". Kattfoten blommar på våren och försommaren.

Örtståndet är avpassat efter torra lokaler. Eftersom stjälken och bladens undersida är vitluddiga; bladens gröna översida kan täckas därigenom att skivan vid mycket torr väderlek och å solöppna lokaler är hopviken längs mittnerven.

Kattfot är en älskad blomma på många håll och besjungs bland annat i Evert Taubes Sjösalavals.

Tora och Jag känner oss väldigt inspererade och hyser massor av beundran för Annas och Yras bedrift. 

Ett jättegrattis från oss, dom var med och tog ett lag silver i SM. Jättestort!

Som enda västgötaspets deltog Grålötens Yra Yrsnö i laget Vrooom. Förutom Yra och Anna så bestod laget av Monika Olczak med bostonterriern Zonett, Berit Sjöbäck med dvärgpudlen Lady och Per-Olov Andersson med dvärgschnauzern Poppe.

Så har vi startat vår agilitykurs Tora och jag. Hon är en ganska otålig typ som inte tycker om att det inte händer någonting. Så det kommer att krävas en massa träning för att det skall bli någon ordning på både henne och mej. Men det är roligt.

Antje är ju en jättebra ledare, så det kommer säkert att bli toppen. Trevlig grupp verkar det också vara.

Trodde inte att jag skulle fixa detta i morse när jag steg upp. Min rygg kändes som av, men nu på kvällskvisten har det rätat till sig så pass att jag kan röra mig någorlunda. Men i morron bitti är man väl lika färdig igen kan jag tänka mig.

För första gången i mitt liv har jag en paj rygg. Fraktade ju två stora dunkar med vatten ner till Klubbstugan i lördags och det var nog lite för tungt.

På lördagkväll kunde jag inte sitta och inte nått annat heller. Ligga gick så där så nattsömn var det klent med.

I går var jag på Droghandeln (så heter apoteket nu för tiden) och inhandlade div. reseptfria medel som man rekomenderade. Sedan for jag hem och klippte gräsmattan. Det går bra att stå och framförallt gå. Så man är som en vandrande vålnad.

Men nu på morron var det riktigt dåligt igen. Man kan ju inte gå omkrig utan att ha något för sig.

Just nu så regnar det också, annars hade jag tänkt gå ut och peta ner alla plantor jag haft i växthuset. Dom har växt så dom ser ut som lianer!

Inte kul alls. Krukorna skall jag be snällt att maken baxar ut för dom är jättetunga.

Det är inte nån bra timing på detta, jag skulle ju skrapa hus. Det kan jag faktist inte i det skick jag är nu, tråkigt nog. Så nu hoppas jag på snar bättring, är ju bortskämnd med att aldrig ha några krämpor så tålamodet är kort.