Nu har vi det före ute som jag gillar allra minst, ishalka. Jag har visserligen dubbar på skorna, men det hjälper nästan inte ibland. 

Nu när jag måste rasta hundarna efter vägar och gator  blir det mycket mera av ishalkan än när man går i skogen.

Man kanar på dubbarna. Det har ju varit 4-5 grader varmt mitt i dan och då tinar och rinner det ju sedan fryser det till på natten, så även om det grusas så hamnar det ju under isen nästa natt. Nu vill jag ha ett riktigt spöregn en hel dag, det skulle göra susen. 

Jag rastar båda med koppel, Tora blev så orolig och lessen när hon inte fick följa med Lina ut i skogen, hon vet ju hur roligt det är! Det är lugnare att gå med båda. Lina kräver ju ingen stor portion aktivitet, det är ju Tora som är den aktiva.

Har satt på dom selar, dom går lugnare med dom än om dom har halsband. Såg i senaste hundsport att Hallberg förordar sele i stället för halsband, så jag var tydligen rätt ute!

Vet. ringde i morse och sa att ortopeden inte hittat nått på plåtarna som skulle ge hälta, utan det är mera troligt muskel eller senfaste som förorsakar hältan. Just nu syns ingenting. Hon går som vanligt, men hon skall gå kopplad i 14 dagar och sen får vi se. Ortopeden kommer hit den 21 mars, så om hon fortfarande har problemn då så får vi tid hos honom.

Min lilla yrhätta får ligga i bur om hon hetsar upp sig inne. Inte det roligaste som finns, men hon är ändå ganska duktig på att ligga i bur. Lina hon blir hysterisk om hon sätts i bur.