Har just skjutsat maken på en nostalgimatch i ishocy här i Brunflo. Gamla Ryska och Svenska spelare möts. Maken som för många år sen var involverad i ishockyn här har chans att träffa gamla polare.

En av dom som deltar.

sägs det ju, här går jag och väntar på att Tora skall börja löpa.  Skall ju para henne då med snyggingen Hektor ( Märgelbackens Cigge). Han har nyss kollat sina ögon och dom var o.k jag kollade Toras före jul och hennes var också o.k Båda har friska höfter. Så det ser väl bra ut. Sen blir det ju spännande att se vad kombinationen ger.

Men Tora hon tycks inte ha så brottom att träffa Hektor.   Nu är det ju ofta så att när man väntar på löp så dröjer det.

Mina kamrater i Brukshundklubben är nog bara glada om det dröjer, då är jag ju hemma på årsmötet. Det är ju inte alltid så lätt att hitta nån som tar på sig sekreterarsysslan.

   En av vinterns underligheter är detta enorma intresse hundarna har för rådjurs och hästskit. På sommaren äter inte mina hundar hästskit, men så fort den frusit blir den tydligen jättegod. Detsamma är det med rådjursskiten. Den är dom måttligt intresserad av på sommaren men på vintern är det tydligen mums fillibabba!

Hästskit förbjuder jag dem att äta, men rådjursskiten har vi ju överallt så den hinner jag inte stoppa att dom.

I dag var det -20 när vi var ute mitt i dan. Tora springer och sedan kastar hon sig på rygg, det är tydligen jätterolig för det gör hon stup i ett.

Annars så funderar hon vad hon skall hitta på,

Det syns på Tora att hon kastar sig i snön, hon har nästan alltid snö på nosen.

Vi hade ju massor av snö i träden , men den har blåst bort på de flesta träd. Dotter Maria och barnbarnet Alexander var hit och fick middag efter barnkalaset hos kusinerna.

Det står på temperaturuppgiften i bloggen att det är -22 här, men det är - 25.

Däför är det ju tur att brudarna har västar att ta på när dom går ut. Har varit tvungen att smörja Toras fötter med fet salva, annars har hon problem. Men om man smörjer varje dag går det bra.

Själv får jag bunta på mig som en polarfarare. Men ansiktet är svårt att inte bli kall på.

Vi skall fara och gratulera Maggan fram på dan och det känns nästan gruvsamt. Inte att uppvakta, men att sätta sig i en kall bil efteråt. Det finns ingen el att sätta motorvärmaren på borta hos henne.

Men det har ju gått tidigare så det går säkert nu också.